Lennart Hagerfors

Jag läste eller om det var så att jag hörde om en bok som heter Livet är det som pågår medan vi sysslar med annat. Jag tycker det är en av de mest spännande och intressanta boktitlar som finns. Själva titeln inbjuder enbart den till att sitta och meditera över sitt eget liv.

Bakom den boken så står författaren Lennart Hagerfors. Lennart är född 1946 i Eskilstuna men är numera bosatt i Stockholm. En stor del av sin uppväxttid bodde han i Kongo där hans föräldrar Sven och Maja verkade som missionärer. Denna uppväxt har präglat mycket av hans författarskap. Många av hans berättelser utspelar sig i Afrika. En del av dem är mycket självbiografiska som romanen Bortom Mukambo från 1983 då Lennart för första gången skriver om sina barndomsupplevelser i Kongo, han återkommer sedan tjugo år senare med Längta hem (2003) som även den berör uppväxten i 1950-talets Kongo. Romanen Kongolesen som skrattade (1989) är däremot en komedi om en medelålders man som far till Afrika för att intervjua afrikanska författare och besöka platser där han bott som barn. Han stora genombrott hade kommit några år tidigare med romanen Valarna i Tanganyiksjön (1985). Den handlar om Stanleys expedition för att finna Livingstone i Afrikas inre och kom att översättas till de flesta europeiska språk.

Men före dessa romaner så disputerade han 1979 vid Stockholms universitet och blev filosofie doktor i litteraturvetenskap. Några år tidigare hade han börjat skriva kritik i Aftonbladet och i Bonniers Litterära Magasin. Från 1982 till 1988 var han redaktör för BLM och under 1990-talet var han kulturskribent på Expressen. Han har även varit programledare i Sveriges TV 2 för ”Samtiden”, ett program för livsåskådningsfrågor.

Lennart är en litterär mångsysslare som skriver för både vuxna, barn och ungdom. Han skriver både prosa och poesi. Han debuterade 1979 med romanen Hjärnbarken tur och retur och med diktsamlingen Grus och vitt linne.

Det fina med Hagerfors författarskap är att hans självbiografiskt präglade böcker inte är en uppgörelse i bitterhet med uppväxten som missionärsbarn. Visst var det svårt för barnen med dessa ständiga avsked och skilsmässor då de skulle till internatskolor. Visst är det svårt då man är främmande i det svarta Kongo och lika främmande i hemlandet Sverige. Det finns ingen plats som han kan kalla ”hemma” och ändå kom hela barndomen att präglas av en stor längtan ”hem”. Säkert är romanskrivandet en bearbetning av barndomen men det präglas inte av bitterhet och är därför en givande och rik läsupplevelse. 

Han roman Arons knä (2005) handlar om en komplicerad far- och son relation mellan den unge Adam och affärsmannen Aron. Boken handlar mycket om mirakler. När Aron börjar leta efter sin son så för det honom från Stockholm till Kongo. I spåren efter Adam möter Aron människor som kan vittna om sonens märkliga kraft och Aron tvingas göra upp med sina fördomar om magi och mirakler. Hagerfors berättelse handlar om när två världar, den övernaturliga och materiella, kommer i kontakt med varandra, och vad som då sker. Det som sker är mirakel.

Lennart Hagerfors är en av de mest spännande författarna med speciella och gripande teman i sina berättelser. En sann läsupplevelse.