August Strindberg

August Strindberg (1849-1912) föddes och växte upp i Stockholm, fadern var ångbåtskommissionär och modern uppasserska på ett värdshus. Som ung var August en flitig gudstjänstbesökare men den vetgirige ynglingens frågor avvisades av prästen och det ledde till stor besvikelse hos den unge Strindberg.  Efter studentexamen och ett par Uppsalaterminer tänkte Strindberg bli skådespelare men blev i stället journalist och därefter amanuens vid Kungliga biblioteket 1877. Här lade han grunden till sina omfattande kunskaper på vitt skilda områden. Han kom att under flere år bosätta sig utomlands och under denna tid skrevs verk som Giftas, En dåres försvarstal och den självbiografiska En tjänstekvinnas son. Under sina stormiga år på 1890-talet är han med om sin infernokris och kom att omfatta en religiös åskådning med tonvikt på skuld och försoning. Han återvänder till Sverige och den omstridde rebellen lever ett produktivt men lugnare liv fram till sin död.

I sitt författarskap kom Strindberg att föra in en kristen religiös problematik som sedan länge saknat motsvarighet i den svenska litteraturen. Särskilt genom botgörardramat Till Damaskus och Ett drömspel så träder denna problematik tydligt fram.

I dramat Till Damaskus, spelar en tiggare en framträdande roll och dramats huvudperson, Den Okände, förstår när han möter honom att han nu står inför sig själv. Den Okände, är en gestaltning av Strindberg själv och Till Damaskus är hans självbiografiska vandringsdrama. När Den Okände möter sig själv börjar han brottas med skuld, skam, samvetet och synden.

Den Okände är en pilgrim, en straffad, en bortbytt, men också en frälsare som håller världen uppe. Den Okände har berövats ett individuellt namn just därför att i honom möts ett myller av gestalter, Kain, därför har han ett märke i pannan, Jakob, därför haltar han, tiggare, kejsare, brottslingar. I honom trängs i själva verket hela mänskligheten. När den Okändes motspelerska, Damen, - också hon är berövad sitt namn som ett tecken på att hon representerar många – grips av sådan medkänsla med honom, förstår vi varför. Han erbjuder en tidlös bild av en kämpande människa som vi känner igen oss själva i.

I dramat Ett drömspel stiger Indras dotter ned till jorden och parallellen med Jesus är tydlig. Hon inkarneras på jorden och det är vad hon upplever där – som glasmästarens dotter, som portvakterska vid operan, som hustru till advokaten, som dramat handlar om. Hon har svårt med jordens tunga luft och genom hela dramat upprepar hon: ”Det är synd om människorna!” Hennes klagan syftar på människornas villkor, deras tragiska och inte alltid meningsfulla liv, förbannelse och falska förhoppningar. Var finns det hopp för dessa varelser?

Strindbergs religiositet var av högst personligt slag men har haft betydelse för många svenskars syn på sökandet efter Gud. Så betydelsefullt att pastor C. G. Hjelm skrev en liten bok om August Strindbergs väg till korset.