John Grisham

Det var år 2000. Jag var ingen älskare och slukare av thrillers. Jag hade fått den amerikanske John Grishams roman Testamentet i min hand. ”Läs den och skriv om den” var budet. Efter den läsupplevelsen har jag skaffat alla hans böcker. Två små fördomar jag hade (thrillers och amerikansk författare) knäcktes på en gång.

Grisham säljer miljontals böcker. Allt han skriver blir internationella storsäljare. Hans böcker har översatts till mer än trettio språk, och fler av dem har blivit framgångsrika filmer som Firman och Pelikanfallet.

John Grisham, bosatt i Virginia Mississippi, är advokaten som börjat skriva thrillers med problematiska gåtor som skall ha sin lösning. Hans böcker har alltid advokater i huvudrollen, och det är kanske förståeligt i och med att han själv är advokat. Jag kan efter att ha läst alla hans böcker fortfarande rekommendera hans bok Testamentet. Den är på inget sätt den mest glänsande av dem alla så att Grisham själv skulle ha haft sin bästa stund då han skrev den. Nej, inte alls, men det är ändå något speciellt med den.

Bara intrigen i boken fängslar läsaren direkt. Troy Phelan har dragit sig undan världen och söker ett sätt att dö på. Han råkar vara en av USA:s rikaste män, med en förmögenhet på 11 miljarder dollar. Han kommer småningom på ett bra sätt att dö på. Grisham är otroligt bra på att beskriva Troy Phelans tre exhustrurs och sex barns girighet. De är alla helt övertygade om att de kommer att få dela på de 11 miljarderna. Alla börjar de inhandla både det ena och det andra innan testamentet öppnats. Den enormt obehagliga sanningen uppenbaras för dem alla då de får höra att en utomäktenskaplig dotter som ingen kände till ärver allt.

Nate O`Riley, en advokat som försummat två hustrur och fyra barn på grund av för mycket alkohol och droger, får uppdraget att finna den okända arvtagerskan. Den okända dottern Rachel Lane visar sig vara en hårt arbetande missionär bland indianerna i Brasiliens djungel. Hon vägrar att befatta sig med de 11 miljarderna hon ärvt. Och vad skall då hända med dessa miljarder och de giriga halvsyskonen? Ja, det avslöjas inte här, men jag vill fånga upp en annan sak som intresserade mig i läsningen av Testamentet.

När denna Nate O´Riley träffar Rachel och de sitter och berättar om sina liv, så säger Rachel så här efter att ha tackat nej till pengarna:

-          Jag har fullkomligt frid, Nate. Jag uppgav min vilja för Jesus Kristus för många år sedan, och jag går dit han leder mig. Du tror att jag är ensam – du har fel. Han är med mig vid varje steg på vägen. Han vet mina tankar, mina behov, och han lyfter bort min fruktan och oro. Jag har fullständig och total frid i denna världen.

De pratar vidare om sina liv och Nate bekänner sina misslyckade äktenskap, försummade barn, och att han är alkoholist och drogmissbrukare. Samtalet fortsätter:

-          Har du någonsin bekänt Gud?

-          Han vet det säkert.

-          Det gör han nog. Men han hjälper dig bara om du ber honom. Han är allsmäktig, men du måste vända dig till honom i bön för att få nåd.

-          Vad händer då?

-          Dina synder blir förlåtna. Det förflutna försvinner. Dina laster lyfts från dig. Herren förlåter dig alla dina överträdelser och du vinner tron på Jesus Kristus.

-          Jag vet inte hur man ber, sade han.

Hon tog hans hand och kramade den bestämt. – Slut ögonen, Nate. Säg efter mig: Käre Gud, förlåt mig mina synder och hjälp mig förlåta dem som syndat mot mig. Nate mumlade orden och kramade hennes hand ännu hårdare.

Tillsammans ber de till frälsning för Nate. När han sedan kommer hem till USA orolig för hur det skall gå efter som han vet vilka problem han har så hjälper hans vän honom med att han får bo på dennes sommarstuga i ett litet samhälle och där blir han bekant med en präst som blir hans stöd.

Jag var mycket förvånad över den här delen i boken. Antingen skrev Grisham något av erfarenhet eller så hade han gjort ett bra arbete för att inte få det så patetiskt och löjligt som det kan bli i böcker då man blandar in religiösa saker som man dåligt känner till. Jag fick svar på min fråga då det gäller Grisham en tid senare. Han hade skrivit i den kristna musik tidningen CCM och där kom det fram att han var söndagsskollärare och aktiv i en församling. Han var troende.